En månatlig momentumstrategi kan rangordna tillgångar korrekt och ändå redovisa orealistiska handelskostnader. Det som saknas är ombalanseringen: att omvandla gårdagens innehav och dagens målvikt till faktiska order. Här går vi igenom ett litet exempel med fyra likvida kryptotillgångar på spotmarknaden och siffror som är enkla nog att kontrollräkna för hand.
Anta en portfölj på $100,000, enbart långa positioner och ombalansering varje månad. Den äger de två tillgångarna med högst avkastning under den senaste perioden, med lika vikt. Vid föregående ombalansering ägde den $50,000 vardera av A och B. En månad senare, efter prisrörelserna, är portföljen värd $110,000: A är nu värt $60,000 och B $50,000. Den nya rangordningen placerar B och C bland de två främsta. C finns ännu inte i portföljen.
Rankingen: vilka tillgångar ska ingå i portföljen?
Signalen säger att vi ska hålla B och C med 50% vardera. Tillämpat på portföljens nuvarande värde innebär det målinnehav på $55,000 vardera. Rangförändringen visar vilka tillgångar vi ska äga, men inte hur mycket vi ska handla. Det beror på innehaven inför ombalanseringen.
| Tillgång | Nuvarande värde | Målvärde | Order |
|---|---|---|---|
| A | $60,000 | $0 | Sälj $60,000 |
| B | $50,000 | $55,000 | Köp $5,000 |
| C | $0 | $55,000 | Köp $55,000 |
| Totalt | $110,000 | $110,000 | Handlat för $120,000 |
Lägg märke till den diskreta detaljen: B finns kvar i portföljen, men behöver ändå en order på $5,000 för att återställa sin vikt. Ett backtest som bara handlar nytillkomna och borttagna tillgångar missar den här korrigeringen av viktavvikelsen.
Orderraden: hur stor omsättning skapade den?
Bruttoomsättningen i nominellt belopp är summan av köp och sälj: $60,000 + $5,000 + $55,000 = $120,000. Delat med portföljen på $110,000 ger det 109.1% bruttoomsättning för den här ombalanseringen. Om strategin redovisar ensidig omsättning kan den i stället dela med två och räkna försäljningen och återinvesteringen som en enda rotation. Båda konventionerna fungerar, men ange tydligt vilken du använder och tillämpa motsvarande kostnadsformel.
Anta att alla order utförs som taker-order med en avgift på 0.10% per sida. Avgifterna blir $120. Med antagen prisimpakt på 0.15% per sida tillkommer uppskattningsvis $180 i prisimpakt. Den totala kostnaden för ombalanseringen blir $300, eller cirka 27 baspunkter av portföljvärdet. Om du drar av 0.25% en gång från bruttoomsättningen i nominellt belopp får du också $300 här. Den genvägen fungerar bara eftersom både avgiften och antagandet om prisimpakt tillämpas konsekvent på varje handlad dollar.
Det här är antaganden, inte faktiska avslut. Prisimpakten beror vanligtvis på orderstorleken i förhållande till marknadsvolymen, och en enda fast procentsats kan ge en kraftigt felaktig kostnad för de största orderna. Ett köp på $55,000 kan vara enkelt att genomföra på en djup marknad; samma order i en illikvid token kan svepa genom orderboken. Om strategin bestämmer positionsstorlekar enbart utifrån rankingen kan den av misstag lägga merparten av handeln i de minst likvida tillgångarna.
Tidpunkten: vilket pris kan strategin faktiskt få?
I exemplet finns ytterligare en fallgrop. Om rankingen bygger på stängningskurser vid månadsskiftet är kurserna definitiva först efter stängning. Strategin kan inte både se den färdiga rankingen och handla till samma stängningskurs. En försvarbar simulering beräknar målen vid stängning och utför orderna vid nästa handelssessions öppning, med kostnader på de order som då uppstår. För kryptotillgångar som handlas dygnet runt bör du definiera en bryttid och ett senare tidsfönster för orderutförande. ”Månadens stängning” kräver en tidszon och en faktisk ordertid.
Fördröjningen kan ändra innehaven och därmed orderna. Om A stiger ytterligare före orderutförandet ökar försäljningsbeloppet; om C rusar blir köpet dyrare. Beräkna om målkvantiteterna utifrån portföljvärdet och de priser som går att handla till när orderna läggs. Om du låser målbeloppen från stängningen och flyttar orderutförandet framåt ändras målvikterna i tysthet.
Huvudboken: minskar kostnaden portföljen?
Efter orderutförandet drar du av $300 från kassan eller eget kapital. Portföljen är då värd $109,700 före senare marknadsrörelser. Om en simulator drar av en kostnad från avkastningen men lämnar kassan orörd kan den senare dimensionera positioner med pengar som redan har förbrukats. Bokför order, avslut, avgifter och innehav i samma huvudbok. Annars kan nästa ombalansering utgå från en portfölj som aldrig har funnits.
För det här exemplet skulle jag spara signalens tidsstämpel, målvikterna, innehaven före handeln, orderbeloppet, utförandepriset, avgiften och den uppskattade prisimpakten för varje tillgång. Sedan skulle jag jämföra den beräknade omsättningen med en direkt summering av avslutens nominella belopp. Den kontrollen fångar välbekanta buggar: att viktavvikelsen för tillgångar som behålls utelämnas, att kostnader beräknas två gånger på halva omsättningen och att målvikter behandlas som om de vore avslut.
En ombalansering är steget där en portföljregel blir en uppsättning affärer. Skriv ned varje omvandling, bevara huvudboken och ange tydligt vilken omsättningskonvention du använder. Backtestet kan då se mindre elegant ut. Åtminstone beskriver det order som strategin faktiskt hade kunnat lägga.
← Alla inlägg
